Det är många av er som frågat hur mycket rörlighet jag nu har i nacken så jag tänkte att jag ska visa er. Jag kan väl säga som såhär att jag nu mer inte besitter någon vidare enastående sådan talang.
I och med att jag nu mer är stelopererad från C0 till C7, vilket omfattar alla sju nackkotor nacken består av så är min rörelseförmåga i princip 100% inskränkt. Det är en stor omställning att gå från en hypermobil nacke som är överrörlig åt alla håll och kanter till att istället besitta en nacke som bokstavligen talat är så stel som det bara går att bli. Jag känner mig ju synbarligen ganska så uppstyltad och onaturlig.
Här roterar jag min nacke och mitt huvud så mycket jag kan åt höger respektive vänster. < img class=”alignnone wp-image-1708″ src=”https://immovableneck.files.wordpress.com/2017/10/skacc88rmavbild-2017-10-13-kl-19-27-39.png” alt=”Skärmavbild 2017-10-13 kl. 19.27.39″ width=”1080″ height=”539″>Här maxar jag min flexion-extension rörelse, alltså böjer och sträcker nacke/huvud upp och ner så mycket jag kan. Jag vågar nog ändå säga att jag trodde att det skulle kännas ännu mer besvärligt än vad det faktiskt gör. Jag har på ett sätt redan lärt mig att det är såhär det kommer vara från och med nu. Det är ju inte så att jag av ren reflex försöker slänga nacken åt sidan om jag ska kolla på något utan då vet jag redan undermedvetet om att jag måste röra hela kroppen, och i synnerhet hela bröst-och ländryggen för att det ska vara möjligt. Det är ju lite omständigt på så vis men jag är innerligt glad över att min kropp och hjärna redan verkar ha hajat läget för hur mitt rörelsemönster kommer att måsta se ut.
Jag upplever nog det mest problematiskt då jag promenerar och ska försöka se objekt eller människor som befinner sig på sidan om mig eller då jag ska kolla mig för bilar innan jag ska korsa en gata eller då jag ska föra konversation eller läsa något med någon som befinner sig bredvid mig. Jag känner också en stor rädsla då jag befinner mig bland mycket folk, jag kan inte ha koll på vart människor befinner sig och det gör mig rädd att bli påsprungen eller knuffad. Sedan kan jag inte låta bli att fundera på hur det kommer att bli med min bilkörning, det kommer nog bli lite kruxigt med döda vinkeln och höger backspegel. Men mest bedrövad är jag nog över att jag aldrig mer kommer att kunna ligga och sova på magen utan att bli kvävd av kudden.
immovableneck.wordpress.com 
